En sista hälsning!

När ni läser det här sitter jag, förhoppningsvis, i planet på väg hem. Jag vill bara säga ett STORT TACK till alla som har läst min blogg under tiden. Det har varit en jättespännande, häftig, lärorik, utmanande och stundtals jobbig period i mitt liv och det har känts bra att få dela den med er. Jag hoppas att ni har känt detsammma! Många av tankarna, funderingarna och perspektiven kommer säkert när jag har varit hemma ett tag också. Nu känns det dock skönt att få komma hem och jag ser fram emot min första helg på länge med de jag älskar och bryr mig om.

På lördag är det ett litet hej-jag-har-kommit-hem fika hos Peter. Alla som vill komma förbi är hjärtligt välkomna! Hör av er innan eller dyk bara upp, vilket som. Jag har samma mobilnummer som innan jag åkte iväg.

Igen, tusen tack för att ni har följt mitt liv i Addis. Vill ni att jag ska komma och berätta om min tid här i er skola, församling, syjunta, fotbollslag eller var det kan vara är det bara att höra av er. Helst via mailen som finns under fliken ”Vem är jag?”

HEJ DÅ!!!

Sista dagen, gaaah!

Shittes pommes frittes, imorgon åker vi hem! Det är så svårt att förstå att det redan gått fem månader. Vår sista dag spenderade vi i total lyx vid Sheratons pool och jobbade på brännan för sista gången på några månader (svensk sommar, kom snabbt!). Medan vi njöt av solen har vi också utsett vinnare i olika kategorier på temat ”Lägrets …” (väl medvetna om att fem månader nog är lite väl långt för att kalla läger). Vi har i alla fall haft en superskön dag och ett fantastiskt avslut på vår resa (eller var det läger?).

Ett böneämne inför imorgon är att jag ska hinna med min flight från Köpenhamn till Stockholm eftersom jag bara har 15 minuter på mig där att komma av det ena planet och checka in väskan på nästa. Men det som är omöjligt för människor, är möjligt för Gud.

Så här ser flygtiderna ut för mig:

Addis – Köpenhamn 10:45 – 19:10

Köpenhamn – Stockholm 20:15 – 21:25

Övernattning i Stockholm

Stockholm – Umeå 08:15 – 09:20

Nu ska vi ut och äta en sista middag ihop bara vi fyra. Om man bortser från den fantastiska flygplansmaten så klart som vi också kommer att inta tillsammans.

 

Middagen med Heather och Wes

SVERIGE SVERIGE SVERIGE!

Våra avskedsgåvor.

Wallenbergaren satt fint!


Fina Heather och Wes.

Överöst med gåvor

Idag hade vi hejdå-lunch på gästhemmet med de vi bott med och de som jobbar på gästhuset. Då fick jag detta fina halsband.

Med ett lika fint tillhörande armband. Tack för det!

Hejdå-middag

Det absolut tråkigaste med att åka hem är ju att lämna alla fina människor jag lärt känna här. Igår bjöd Wes och Heather mig och Malin på en resturang som heter The Diplomate där de på menyn har svensk månad i februari. Det var så sjukligt gott att få äta lite svensk mat igen. Även om det var ett sorgligt avsked så fick maten mig bara att längta hem änu mer. Till förrätt åt jag Janssons Temptation och hard bread med Västerbottens cheese. Huvudrätten blev en Wallenbergare (lingonsylt – hur underskattat är inte det?!) och till efterrätt en supergo chokladhistoria med mandlar i. Jag var i mathimlen. Bilderna får ni se senare. Jag och Malin poserade patriotiskt framför vår flagga. Wes och Heather kommer verkligen att vara saknade är i alla fall ett som är säkert!

Packa pappas packsäck

Idag börjar jag packa så smått. Och det råkar vara i just pappas väska som jag lånat (läs: tog när han var på jobbet). Men vad skulle han göra? Åka till Etiopien och ta tillbaka den? Knappast va.

Så här såg det ut när jag packade medicinväskan dagen innan jag skulle resa iväg. Den ser likadan ut nu. Förpackningarna är lite slitna i kanterna men annars intakta. Det är ju egentligen bara att vara glad över att sjukdomar/sår/bett/olyckor uteblev. MEN, om någon behöver lite malariatabletter, hojta till. I got plenty.

 

Good Bye Program

Igår på WSG hade vi Good Bye Program för oss. Här nere kallas alla typer av aktiviteter ”program” vilket är rätt underhållande efter ett tag. Men hur som. Vi fick jättefina sjalar som hejdåpresenter. Dessa skådas nedan.